söndag 29 maj 2011

Cowboy och blöjeksem

Det har fungerat bra med Inga-Pelle veckan som varit, ingen alkohol och inget godis. Nästa vecka tar jag det ett steg längre, då åker kaffet också, så det blir väl lite huvudvärk i morgon kan jag tänka. Huvudvärk hade jag föresten i fredags efter cyklingen, undrar lite varför? Jag brukar inte ha huvudvärk. Kanske var det för att jag fick i mig för lite vätska? För vätskan som kom utifrån kan ju inte kroppen tillgodogöra sig på samma sätt.
Sedan i tisdags har jag cyklat två gånger i blåsten. Det har varit en väldigt blåsig vecka måste jag säga, vi får se hur det blir i morgon, då är det dags igen.
När jag cyklar nu för tiden gör jag det nästan alltid själv, det känns både bra och dåligt. Dåligt för att det är roligare att cykla om man inte är själv och bra för att jag tror jag får bättre träning när jag kör själv, men det är jag inte säker på. Sedan är det ju ganska osocialt att cykla två i alla fall, då det är svårt att prata med varandra. Att jag cyklar själv beror ju också på att jag ofta cyklar på förmiddagarna när Emia är i skolan, då jobbar ju de flesta andra. Sedan är jag lite rädd för klungcykling då det verkar vara ganska vanligt med vurpor. Jag har i och för sig inte varit med om någon själv alla gånger jag cyklat i klunga, men ändå.
Jag har de sista gångerna haft radio i öronen för att det ska bli lite roligare på cykeln. P1 alla gånger faktiskt. P1 på förmiddagarna är inte alltid roligt men ganska kul, en favorit är ”Ring P1”, det är helt sjuka diskussioner som försiggår där. Det finns många annorlunda människor, det är inte bara jag som är annorlunda.  När jag var ute i fredags så såg jag en annan annorlunda människa. Jag började närma mig Bjurum när en hög människor gjorde sig redo för att fösa över en skock kor över vägen. Tur att jag inte kom lite senare, då hade jag fått vänta men nu hann jag förbi. Men där och då såg jag en annorlunda människan. Jag såg en Cowboy, en riktig cowboy. Jag höll på att ramla av cykeln. Det var alltså en man i cowboyhatt, långrock (i och för sig en neonorange regnrock) och han föste in kor ridandes på en häst. Trodde inte det fanns cowboys i Västergötland men nu vet jag att det gör det.
Rundan i fredags var 12 mil och jag lyssnade alltså på P1, det regnade till och från hela vägen och det blåste friskt. Kort och gott en fostrande runda. När jag kom hem och ställde mig i duschen upptäckte jag dessutom att jag fått mer än uppfostran, tomma kolhydratdepåer och trött nacke då det även sved på skinkorna. I och med att jag cyklat så länge i mina regnblöta cykelbyxor med blöja i, hade jag fått blöjeksem eller om det bara var vanliga skavsår efter sömmen på cykelbyxorna. Det får ni avgöra själva.   

tisdag 24 maj 2011

Inga-Pelle-veckor

Överskriften syftar på en idé jag fick nyss som jag förklarar längre ner, men först lite kort vad som hänt sedan sist. Så först Göteborgsvarvet.
Gick ju bra det där! Var ganska orolig innan loppet att vaden skulle balla ur helt och hållet under Göteborgsvarvet. Visst var den öm och smärtade lite redan vid starten och det höll i sig hela loppet men det blev aldrig värre.
Hur loppet var? Ja, vädret var perfekt, växlande molnighet och tillräckligt svalt. Planen var att hålla ett tempo på 4 minuter och 15 sekunder per kilometer för att klara att springa på under 1.30. Jag fick lite hjälp med klockan av orienterarn innan start så att jag såg tiden varje kilometer. Det var bara tre kilometer jag inte klarade av 4:15 tempo. Totalttiden slutade på 1:28:36 och det är jag nöjd med.
Efter loppet hade jag rejält ont i höger vad och det hängde i även under söndagen och måndagen. På måndagen fick den sällskap av vänster vad och båda låren vilket var bra för det var den nyttiga träningsvärken som kom.
I söndags återvände jag till Slottskogsvallen för att heja på Emia när hon skulle springa. Jag vet ju att hon är ganska snabb den lilla rackarn. Hon är 7 år så hon fick springa i en klass för 7- och 8- åriga flickor, det fanns två sådana klasser.  Det var 333 flickor i den starten och Emia kom iväg sent i startgruppen, hon låg i den bakre 3:e delen. Döm av min förvåning när hon kommer in på upploppet som 25:a efter sina 1300 meter. Ja, hon är snabb, med en bättre start vågar jag inte gissa på vilken plats det slutat på.
I måndags cyklade jag 8 mil på förmiddagen, det var blåsigt och jag kände mig lite trött i kroppen så det blev ett lugnt pass.
Över till Inga-Pelle-veckor.  Inga-Pelle-veckor syftar inte alls på mina föräldrar som heter så. Utan syftar på ett nytt experiment jag tänker genomföra, lite med avseende på det där med omväxling förnöjer och att man blir lite smartare av att tänka annorlunda. Det sista med att ta bort ändelser på substantiv gick inget vidare, jag var nog för osmart för det, för jag glömde hela tiden bort det.
Så Inga står för inte/ej/inga/ingenting men för all del även motsatsen alla/alltid/jämt/bara. Pelle heter ju min far och det är ju en böjning/slang för Per. Per skulle ju kunna var en förkortning av period, permanent, personligt, periodisk, perception och perfekt.
Jag tänker mig att exempelvis
V 20 inte dricka alkohol
V21 inte äta godis eller dricka alkohol
V22 inte dricka kaffe, inte äta godis eller dricka alkohol
V23 äta LCHF (få kolhydrater och därmed inte äta godis eller dricka alkohol)
V24 inte dricka kaffe, inte äta godis eller dricka alkohol (äta kolhydrater igen)
V25 Frossarvecka (midsommarveckan) måste sjunga 3 dagar
Man kan ju tänka sig andra begränsningar eller Ingor i veckorna och kanske inte bara kopplade till mat utan till måsten eller att göra. Exempel på Ingor: måste fasta 2 dagar under veckan, måste springa alla dagar i veckan, måste vila middag 20 minuter varje dag, inte sätta på tv:n på hela veckan, inte sätta på datorn på hela veckan, inte äta kött på hela veckan, bara äta vegetariskt hela veckan, äta glutenfritt, äta laktosfritt, sex mer eller mindre, inte åka bil på hela veckan, göra styrketräning varje dag innan frukost, gå och lägga sig före 21:00, ringa minst en gammal kompis varje kväll i veckan, ta en morgonpromenad varje dag innan frukost, läsa en saga för barnen varje kväll i veckan, etc.   
Jag tänker mig att är det bara en vecka det handlar om kan det ju vara lite roligt att testa bara för att bryta lite mönster. Bli av med dåliga vanor eller skaffa sig nya goda vanor. Det blir lite som ett nyårslöfte man kan uppfylla varje vecka. Kanske kan koppla det till någon form av belöning om man tycker att man gör en uppoffring också?

torsdag 19 maj 2011

Upp som en sol och ner som en pannkaka


Och upp igen?

Lite så kändes helgen, men det blev värre. Åkte iväg vid 7 i lördags för att tävla i multisport i Anderstorp. Jag var laddad och nervös. Det är en hel del som behöver planeras och förberedas inför en sådan tävling. Mtb:n ska med och vara i bra skick. Det ska med lite reparationsgrejer som slang, däckavtagare, pump, cykelskor, kartställ, hjälm…. För löpningen behövs skor och för hela dagen behövs mat, gel, bars, sportdryck, vattenflaskor, kompass, första förband, visselpipa, skoskavsskydd, gps-klockan, fotledsskydd, kläder för alla möjliga väder. Det packas och funderas en hel del inför en sådan här kraftansträngning. Innan packningen så ska startavgift betalas och kanot ordnas.

När man åkt sina knappa två timmar till tävlingen så ska alla prylar på plats. Sedan ska det hämtas nummerlapp och kartorna ska gås igenom. Det brukar vara mycket stressigt och mycket nervöst. Det läggs, kort och gott, mycket tid, energi och tankemöda innan man står där på startlinjen.

På startlinjen var jag riktigt laddad och mycket nervös. När startskottet gick drog vi,cirka 100 personer, iväg på våra mtb:s. Efter några minuter kändes det inget bra, vi kom inte iväg så fort som jag ville, jag och min partner orienterarn. Jag hade även valt fel lösning för tramporna och kartstället strulade vilket inte heller kändes bra. Men det skulle bli värre! En liten stund senare efter första kontrollen tappade orienterarn kartan och vi fick stanna och tappade ytterligare placeringar. Men det var fortfarande mycket folk runtikring.  Efter 15 minuter så började mitt bakhjul låta konstigt, jag tittade bak och såg att jag fått en stor bubbla på bakhjulet som varje varv slog i bakbromsen. Jag stannade och skulle lossa bromsen för att kunna cykla vidare, då exploderade hela bakdäcket och jag såg att det fattades några decimeter av bakhjulsfälgen. Otur!
Där var den tävlingen slut! Tävlingen skulle varat i uppåt fem och en halv timme. Hela kroppen bubblade av energi och förvirring. Vad ska vi göra nu? Hitta ett nytt bakhjul? Var? Hur? Efter att diskuterat med min multisportpartner i 45 minuter bestämde vi oss för att vi nog var tvungna att bryta. Vi sade till varandra flera gånger att nu slutar vi deppa och älta detta, i stället fokuserar vi på nästa helg och kommande tävlingar.

Vi kom fram till följande plan som också verkställdes. Först 20 st 70/20 intervaller löpning och sedan en tur på racercykel framåt kvällen. Löpningen som ett bra pass innan Göteborgsvarvet och cyklingen för Vätternrundan. Efter cyklingen var det dusch och ombyte innan vi slöt upp med våra klubbkamrater för lite after race i Tunhem. När dagen var slut var jag nöjd med den i alla fall. Det blev 3 timmars träning i stället för 5,5 timmars tävling och vi var bättre förberedda för kommande tävlingar.
När jag cyklade i lördags funderade jag på att försöka sälja min startplats till Vätternrundan och i stället köra Örserum triathlon. Syftet med det skulle vara att jag tycker att Örserum triathlon är mycket roligare och att det vore kul att köra den tävlingen när jag är i så bra form. Örserum triathlon är ju tyvärr dagen efter Vätternrundan och det är ju inte optimalt har jag kommit på.

Så i måndags gick jag in på Vätternrundans hemsida för att kolla möjligheten att sälja min startplats. Upptäckte då att sista dagen för det var i söndags. Otur! Nu får jag cykla ändå. Så jag stack ut och cyklade, jag planerade 8-9 mil men fick punktering efter 5,5. Otur! Jag blev lite deppig efter oturen de senaste dagarna men kompenserade detta med lite shopping. Det lättar ju alltid upp! Så jag åkte till Racerdepån och lämnade in mina cyklar, den ena för service (inklusive nytt däck) och mtb:n för ett nytt bakhjul. Sedan åkte jag till affären och hämtade mitt paket med två par nya löparskor från England. Det visade sig att högerskon skulle behöva vara ½ nummer större. Otur! Det skiljer 8 millimeter på mina fötter. Skorna passade perfekt på vänstern men var lite trånga på högern, hoppas de töjer sig?
I tisdags stack jag ut på ett tidigt morgonpass och passade på att testa ett av de nya paren. Jag körde uppvärmning upp på berget och sedan var planen 8 styck 3 minutare med 2 minuters aktiv vila. Jag hade dålig fart första 3 och kände mig lite omotiverad och när jag körde 4:e så kom en obehaglig känsla smygande i högervaden, den har jag inte känt på länge men visste ändå var det var, min gubbvad. Jag lade av och joggade hem, besviken och nedstämd.
På kvällen var det ungdomskrets och jag joggade med Tindra runt på hennes bana. Det kändes bra, kände inget i vaden. När hon var i mål så lekte jag fotboll med barnen och rätt som det var så högg det till i vaden! Otur!
Så på onsdagen blev det vila och ett besök hos naprapaten. Nu är det torsdag och jag har fortfarande ont i vaden. Hur ska det gå på Göteborgsvarvet på lördag??
Målet är att komma under 1:30 men det går bara om vaden är med mig. Jag har gjort 1:32:12 som bäst.
Planen fram till lördag är att ta det lugnt, cykla mtb i kväll på nytt hjul, simma en sväng i morgon bitti och sedan ingen träning innan loppet.

måndag 9 maj 2011

Nähäpp om man skulle ta och flytta utomlands?

Jo, det är nämligen så att jag är fantastiskt nöjd med helgen! Och mycket tack vare det fina vädret. Sol och nästan vindstilla på lördagen, som spenderades i korta cykelbyxor och endast en tunn cykeltröja.
I vissa länder är det tydligen så här jämt. Om jag flyttar till en sådan plats kan jag ha det så jämt. Tänkt att varje dag ge sig ut i tunna kläder och motionera, inte behöva pälsa på sig. Eller att gå några kliv ner till ett alltid ljummet vatten och simma en sväng. D-vitaminbrist skulle inte finnas i vokabulären. Varför inte flytta till ett sådant land?
Vad gjorde vi i det fantastiska vädret då? Jo vi hade en kick off med den nystartade multisportsektionen i FAIK orientering. Vädret var som sagt underbart och det gjorde dagen perfekt. Min bästis var på besök för en träningshelg så vid 9 blev vi hämtade av multisportarn och åkte ner till Kyrkekvarn för att sätta ut lite kontroller.

Sedan cyklade jag och min bästis hem till Falköping. Vi tog en liten omväg förbi Tidaholm och in mot Ekedalen, sedan över Åsle. Tyvärr var mitt kartminne och min Västgötska geografi inte riktigt med mig vilket gjorde att vi tog en alternativ väg som var lite längre.
Det var även så att tidplanen var lite optimistisk från början. Så när vi kom hem var vi supereffektiva, vi ställde in cyklarna, värmde mat, åt, drack, packade bilen, fyllde på flaskor, bytte om och körde till samlingen. Vi gjorde allt detta på 15 minuter och blev bara 10 minuter sena.
I Kyrkekvarn gjorde vi oss klara för mountainbikeåkning. Det blev riktigt bra på spåren vid Sandhem. Sedan satt vi och stekte oss i några minuter med rabarberpaj hos Pia och Bosse innan vi cyklade tillbaka till Kyrkekvarn för orientering och paddling.

Efter avslutad träning badade vi som vågade innan vi grillade mat.

Eller också kanske jag inte skulle flytta, jag älskar ju verkligen Sverige. Jag älskar vintern med snö, att åka skidor, vitt vackert och tyst. Jag älskar våren med vitsippor, småfåglars sång och knoppar. Jag älskar hösten med träd som lyser i rött och gult när luften är frisk, kall, blå och insektsfri. Jag älskar alla fyra årstiderna.
Jag hade ett alternativt namn till detta inlägg och det var ”Omväxling förnöjer”. Min fru säger det ganska ofta, omväxling förnöjer alltså. Och jag håller med henne. Ingen glädje utan lite motgång eller gnissel, man uppskattar allt mer om man får kämpa lite för det. Sedan kan man ju fundera på hur bra det är att ens fru säger omväxling förnöjer, gäller det även partnern?

torsdag 5 maj 2011

Janne 2.0

Efter Järnmannen (måste ju planera lite) så ska jag försöka att uppgradera mig till Janne 2.0. Med det menar jag att bli en bättre människa. Bättre på vadå tänker ni. Bättre på allt tänker jag. Framför allt mentalt då jag troligtvis är i mitt livs bästa fysiska form efter några dagars vila. Men jag skall inte förfalla fysiskt heller, jag ska nog köra lite mer multisport och mindre triathlon efter Järnmannen.
För att knyta an till tidigare inlägg om vanans makt och slentrian så borde jag göra lite kreativa tankeövningar, lite nya grejer för att bli smartare och kunna uppgradera till 2.0. Hur då? Jo, jag låg och tänkte en dag och kom på att man borde kunna plocka bort alla pluraländelser på substantiven. Borde inte det gå? Rent matematiskt gör de ju knappast någon nytta, för vad har det för betydelse att man vet att något är till antalet mellan 2 och oändligheten? Jag är ju inget språkgeni direkt så det borde ju underlätta för mig och alla andra också? Inte för att jag har problem med pluraländelser men rent generellt är de ju onödiga?
Så denna vecka ska jag försöka att plocka bort alla pluraländelser när jag pratar, vi får höra om jag lyckas.
I helgen var det 10MILA som jag skrev sist. Jag hade mycket roligare än sist och frös inte lika mycket. Men jag blev lite besviken över ”långa natten” då den inte alls blev som tänkt. Det berodde på att de före mig tog tid på sig, de gjorde inte fel eller dåligt, men jag hade inte räknat med att det skulle vara ljust när det kom tillbaka. Vi växlade över ganska sent till min sträcka vilket gjorde att jag knappast hade någon hjälp av att man fick hänga, nästan alla andra hade ju sprungit färdigt den sträckan när jag stack i väg. Hur som helst så gick det ok, bommade lite på 1:an sedan gick det bra.

I veckan har jag tagit det ganska lugnt och funderat på om jag är allergisk eller om jag har ont i halsen för att jag är förkyld. Så det blev ingen träning förens onsdag, igår alltså, då jag cyklade 7 mil. Halsen blev inte sämre av cyklingen så det är nog allergi?
Till helgen vankas det träningsläger i både multisport och triathlon, så många timmar träning väntar. Det ska bli riktigt roligt. Apropå riktigt roligt och Janne 2.0 så formligen älskar jag detta klipp: