torsdag 19 maj 2011

Upp som en sol och ner som en pannkaka


Och upp igen?

Lite så kändes helgen, men det blev värre. Åkte iväg vid 7 i lördags för att tävla i multisport i Anderstorp. Jag var laddad och nervös. Det är en hel del som behöver planeras och förberedas inför en sådan tävling. Mtb:n ska med och vara i bra skick. Det ska med lite reparationsgrejer som slang, däckavtagare, pump, cykelskor, kartställ, hjälm…. För löpningen behövs skor och för hela dagen behövs mat, gel, bars, sportdryck, vattenflaskor, kompass, första förband, visselpipa, skoskavsskydd, gps-klockan, fotledsskydd, kläder för alla möjliga väder. Det packas och funderas en hel del inför en sådan här kraftansträngning. Innan packningen så ska startavgift betalas och kanot ordnas.

När man åkt sina knappa två timmar till tävlingen så ska alla prylar på plats. Sedan ska det hämtas nummerlapp och kartorna ska gås igenom. Det brukar vara mycket stressigt och mycket nervöst. Det läggs, kort och gott, mycket tid, energi och tankemöda innan man står där på startlinjen.

På startlinjen var jag riktigt laddad och mycket nervös. När startskottet gick drog vi,cirka 100 personer, iväg på våra mtb:s. Efter några minuter kändes det inget bra, vi kom inte iväg så fort som jag ville, jag och min partner orienterarn. Jag hade även valt fel lösning för tramporna och kartstället strulade vilket inte heller kändes bra. Men det skulle bli värre! En liten stund senare efter första kontrollen tappade orienterarn kartan och vi fick stanna och tappade ytterligare placeringar. Men det var fortfarande mycket folk runtikring.  Efter 15 minuter så började mitt bakhjul låta konstigt, jag tittade bak och såg att jag fått en stor bubbla på bakhjulet som varje varv slog i bakbromsen. Jag stannade och skulle lossa bromsen för att kunna cykla vidare, då exploderade hela bakdäcket och jag såg att det fattades några decimeter av bakhjulsfälgen. Otur!
Där var den tävlingen slut! Tävlingen skulle varat i uppåt fem och en halv timme. Hela kroppen bubblade av energi och förvirring. Vad ska vi göra nu? Hitta ett nytt bakhjul? Var? Hur? Efter att diskuterat med min multisportpartner i 45 minuter bestämde vi oss för att vi nog var tvungna att bryta. Vi sade till varandra flera gånger att nu slutar vi deppa och älta detta, i stället fokuserar vi på nästa helg och kommande tävlingar.

Vi kom fram till följande plan som också verkställdes. Först 20 st 70/20 intervaller löpning och sedan en tur på racercykel framåt kvällen. Löpningen som ett bra pass innan Göteborgsvarvet och cyklingen för Vätternrundan. Efter cyklingen var det dusch och ombyte innan vi slöt upp med våra klubbkamrater för lite after race i Tunhem. När dagen var slut var jag nöjd med den i alla fall. Det blev 3 timmars träning i stället för 5,5 timmars tävling och vi var bättre förberedda för kommande tävlingar.
När jag cyklade i lördags funderade jag på att försöka sälja min startplats till Vätternrundan och i stället köra Örserum triathlon. Syftet med det skulle vara att jag tycker att Örserum triathlon är mycket roligare och att det vore kul att köra den tävlingen när jag är i så bra form. Örserum triathlon är ju tyvärr dagen efter Vätternrundan och det är ju inte optimalt har jag kommit på.

Så i måndags gick jag in på Vätternrundans hemsida för att kolla möjligheten att sälja min startplats. Upptäckte då att sista dagen för det var i söndags. Otur! Nu får jag cykla ändå. Så jag stack ut och cyklade, jag planerade 8-9 mil men fick punktering efter 5,5. Otur! Jag blev lite deppig efter oturen de senaste dagarna men kompenserade detta med lite shopping. Det lättar ju alltid upp! Så jag åkte till Racerdepån och lämnade in mina cyklar, den ena för service (inklusive nytt däck) och mtb:n för ett nytt bakhjul. Sedan åkte jag till affären och hämtade mitt paket med två par nya löparskor från England. Det visade sig att högerskon skulle behöva vara ½ nummer större. Otur! Det skiljer 8 millimeter på mina fötter. Skorna passade perfekt på vänstern men var lite trånga på högern, hoppas de töjer sig?
I tisdags stack jag ut på ett tidigt morgonpass och passade på att testa ett av de nya paren. Jag körde uppvärmning upp på berget och sedan var planen 8 styck 3 minutare med 2 minuters aktiv vila. Jag hade dålig fart första 3 och kände mig lite omotiverad och när jag körde 4:e så kom en obehaglig känsla smygande i högervaden, den har jag inte känt på länge men visste ändå var det var, min gubbvad. Jag lade av och joggade hem, besviken och nedstämd.
På kvällen var det ungdomskrets och jag joggade med Tindra runt på hennes bana. Det kändes bra, kände inget i vaden. När hon var i mål så lekte jag fotboll med barnen och rätt som det var så högg det till i vaden! Otur!
Så på onsdagen blev det vila och ett besök hos naprapaten. Nu är det torsdag och jag har fortfarande ont i vaden. Hur ska det gå på Göteborgsvarvet på lördag??
Målet är att komma under 1:30 men det går bara om vaden är med mig. Jag har gjort 1:32:12 som bäst.
Planen fram till lördag är att ta det lugnt, cykla mtb i kväll på nytt hjul, simma en sväng i morgon bitti och sedan ingen träning innan loppet.

2 kommentarer:

  1. Bara en tanke, men vad fan skulle du haft visselpipan till..? :)

    Mac

    SvaraRadera
  2. Regler är regler. Misstänker att tanken är att man ska blåsa i visselpipan om kanoten går runt och man behöver hjälp.

    SvaraRadera