Där hoppade jag i och simmade 1500 meter utan uppvärmning (sprang ju i och för sig dit och tänkte att det räckte). Det tog 30 minuter exakt. Enda problemet och den möjliga variabeln är att jag inte är säker på att jag räknar antalet längder rätt och det känns som det tar för mycket tid att använda en av kulramarna. Men jag är ganska säker på att jag räknat rätt. Jag har ju inte simmat så mycket sista månaden så jag hoppas kunna förbättra denna tid till nästa gång. Jag tog i ganska mycket på simningen sista 500 m.
Sedan joggade jag hem bytte om och satte mig på min tempocykel som står uppställd på rullar i mitt blivande spa?. (Jag håller på att bygga om i källaren har rivit ut ett helt rum och ska kakla, sätta in dusch och bastu där.) Ställde rullarna på näst lägsta motståndet, andra klingan fram och tredje bak. Var osäker på om det var ett för lågt motstånd jag ställt in men det visade sig vara perfekt, en enda lång uppförsbacke. Jag har satt på en cykeldator som jag kopplat till bakhjulet för att på så vis få en sträcka även när den sitter på rullar. Jag körde på och försökte hålla över 30 km/h vilket jag lyckades med, det lyckades med råge, snittet hamnade på 32 km/h. Det var slitit och jag låg utanför bekvämlighetszonen nästan hela passet, ställde mig kanske upp 5 gånger men då stannar ju bakhjulet direkt, så det var bara att sätta sig och trampa igen för att kunna köra de 40 km som jag planerat. Det tog 1 timme, 15 minuter och litervis med svett. Jag är inte säker på att jag kan förbättra denna tid så hemskt mycket då jag tog i riktigt bra. Hade en kadens på ca 90 rpm (trampvarv per minut) och snittpulsen låg på 151 bpm.
Sedan torkade jag av mig all svett drack lite innan jag satt på mig torra kläder och sprang ut. Jag körde Danskavägen och cykelbanan till Gudhem. Jag hade på mig min gps så jag kunde vända efter 5 kilometer. Otroligt nog var det en markering i asfalten vid exakt 5 km, den kan jag använda nästa gång. Solen strålade från en klarblå himmel och jag hade en rejäl kylande sidovind hela passet. Jag gick ut hårt för att få en bra tid på milen, hoppades på låga 40. Det kändes i låren redan från början men jag tänkte att det var ju så klar den där lilla jobbiga början efter cykling som går över om en liten stund. Det gick inte över utan låren stumnade mer och mer. Vid vändningen kändes det som tempot sänkts lite grand och tiden var 23 minuter. När det var 3 km kvar började det bli riktigt jobbigt och kroppen sade till mig att den vill gå. Då blev jag glad och tänkte bättre träning än så här får jag aldrig. Jag lyckades ta mig hem utan att gå ett enda steg. När jag kom innanför dörren fick jag lägga mig på golvet i 10 minuter. Jag har aldrig varit så trött någonsin tidigare. Löpningen tog 46:43 och jag hade en medelpuls på 169.
Det jag inte förstår riktigt är varför jag blev så trött, det tycket jag inte att jag borde. Tiderna känns rimliga och liknande mot de gånger jag tävlat i olympisk distans på tidigare, men jag har aldrig varit så trött. Den enda förklaringen kan vara att jag lyckades pressa mig hårdare på cyklingen än tidigare och att jag inte återhämtat mig från måndagens pass ordentligt.
Ja, det får väl bli en vilodag i källaren i morgon med lite grävande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar